Vimpan päälle
Publicerad: 13/09 13:52Här får ni en taxihistoria.
Jag satt och slöade vid Hagnäs torgs stolpe när bakdörren öppnades och en man av obestämbar ålder visade sig. Han var slarvigt klädd i verrare. Det var på gränsen att jag släppte in honom för han verkade inte vara i något vidare skick. Men han artikulerade i alla fall förståeligt. Till Munksnäs skulle han. Jag kollade honom i backspegeln.
”Hördu, ser jag fel eller har du blod på hakan?”
Ett långt rött streck sträckte sig från munnen ner längs hakan mot halsen.
”Nej, det är helt rätt. Det är blod.” Han lät konstigt munter.
”Har du fått på käften?”
”Nej, nej. Absolut inte något sådant. Det var så att jag petade mej i näsan, vet du. Riktigt vimpan päälle. Så började det blöda något förskräckligt vet du. Det blödde riktigt vimpan päälle. Dessutom hade jag inte något papper så det blödde säkert tio minuter.”
Jag fick svårt att hålla mej för skratt. Men jag hittade ett papper och räckte honom det. Han torkade sig tacksamt om hakan.
För säkerhets skull berättade han en gång till om näsblodet. Det slog mej att han inte alls tycktes tycka att det var pinsamt. Jag har svårt att tänka mej att folk i allmänhet glatt skulle berätta att de har petat sig i näsan så vimpan päälle att det blöder i tio minuter. I allmänhet släpper vi ju inte in folk i taxin som blöder. Men eftersom han inte hade fått på käften utan bara supit och petat sig i näsan vimpan päälle så var han ju en riktigt underhållande kund.
Så berättade han att han var från Lappland och att hans mamma ägde tre lägenheter i Munksnäs. Han betraktades allmänt som släktens svarta får men skyndade sig att tillägga att han minsann inte drack upp någon annans pengar. Så kom det fram att killen inte ens var fyrtio. Men allt supande hade nog gjort att han såg äldre ut. Han berättade att han supit i två dagar. Riktigt vimpan päälle. Nu skulle det minsann smaka med lite sömn.
Vi kom fram utan missöden och han betalade. Nöjd steg han ut och sa att nu skall det sovas. Riktigt vimpan päälle.