Arkiv för februari 22nd, 2011

Tere tulemast!

Publicerad: 22/02 07:01

En intressant studie kan göras då man tar upp kunder vid någon av färjterminalerna. Ifall en ensam kund kommer och sätter sig i framsätet vet man att färden bär av till antingen järnvägsstationen eller buss stationen. Folk som kommer från landsorten vill nämligen alltid sitta framme vilket inte är brukligt i Helsingfors.

Här är oftast framsätet dragen långt fram och chauffören brukar öppna bakdörren som tecken åt kunden att sätta sig därbak. Det här är en säkerhetsfråga. Det är lättare att värja sig mot ett fysiskt anfall som kommer snett bakifrån (där anfallaren inte riktigt räcks fram till mätaren och datorn) än om anfallet kommer från sidan. Svårt är det ju i vilket fall som helst. Men framförallt så ser man kunden i spegeln hela tiden och får någon extra sekund på sig att reagera om det börjar verka oroväckande. Helsingforsborna vet det här. Men på landsorten vill man sitta framme av två orsaker.

Man ser bättre och det är trevligare att prata med chauffören där framme.

Även där finns en skillnad. Helsingforsare är inte alltid så pigga på att prata med sin chaufför. Här brukar folk med jämna mellanrum glömma att det över huvud taget finns en chaufför. I synnerhet på nätterna när kunderna har druckit lite. Eller lite mera. Ibland får jag en känsla av att folk verkligen tror att bilen kör sig själv.

Ett annat sätt att känna igen folk som ska till t.ex. järnvägsstationen är ifall de har typ åtta tio backar öl med sig. När de börjar dra sin ölkärra mot bilens bagageutrymme vet man… Undantag finns självfallet, men av dessa så kommer säg nu sjuttio, åttio procent längre ifrån. Inte en av våra största favoriter. Att lyfta in tonvis med öl, köra ett par kilometer, lyfta ut tonvis med öl. Men det hör till yrket. Som så mycket annat. Jag minns mer än väl när jag studerade i Teaterhögskolan. Om någon av oss studerande hade den dåliga smaken att beklaga sig över att något var svårt fick vi genast höra: ”Ja, det är ett svårt yrke du har valt.” Jep.

Jag hade den tvivelaktiga glädjen att besöka Tallinn två gånger då det ännu hörde till Sovjet. Trots att staden har förändrats massor på tjugo år vet jag att det finns betydligt trevligare turistattraktioner inte så mycket längre bort. Men vi finnar, vi åker till Tallinn. Hela tiden, flera gånger om året. Jo, jag vet att man kommer över för tjugolappen och att ölen är billig, men ändå.

Var någonstans är vi nu?

RSSVar någonstans är vi nu?

Taxichaufför Lindgren – Alltid på någon sida av Tölöviken.

  • Om bloggaren

    Taxichaufför Lindgren, känd från månadsbilagan Volt, är tillbaka med egen blogg. "Var någonstans är vi nu?" Och det är inte Linkku som frågar.
  • Kalender

    februari 2011
    M T O T F L S
        mar »
     123456
    78910111213
    14151617181920
    21222324252627
    28  
  • Etiketter

  • Kategorier