Inlägg taggade med ‘Nattens väktare’
Jörgen var aldrig i Noux
Publicerad: 19/12 11:52Min debutroman, Nattens väktare, har varit i bokhandeln en dryg månad. En del av mina vänner och bekanta har hunnit läsa den. Alltså har jag fått en del respons. I media har recensionerna överlag varit bra.
Av vänner och bekanta har jag bara fått positiv feedback. Med ett undantag. En gammal vän till mej, här anonym, ringde upp och berättade vad han tyckte om boken.
Jag anser mej vara hyfsat intelligent men av den här vännens feedback förstod jag inte mera än 20 procent. En mer svamlig utläggning har jag inte hört på länge. Han ansåg att jag inte alls hade skrivit någon Hollywoodaction. Det hade inte alls varit spännande och mot slutet hade det lite lässähtä. Med tanke på att jag skruvat upp tempot mot slutet och verkligen ansträngt mej för att göra det spännande och actionfyllt tyckte jag feedbacken var lite konstig. Men när jag försökte få reda på mera exakt vad det var som inte varit spännande steg svamlet till en sådan sfär att jag tappade tråden fullständigt. Han talade om när ”de varit där i skogen i Noux”… jag förklarade tålmodigt att Noux inte förekommer på något enda ställe i boken. Det handlade alltså om Luuk. Så pratade han på om någon figur som han kallade Jörgen. Nu blev jag lite nervös. Det finns inte någon fittans Jörgen i den här boken. ”Nå, den där Hööken då”, sa killen. Hööken ja, han är med.
Jag blev onekligen lite sårad av att en av mina bästa vänner inte ens klarade av att hålla namnen rätt. Men han försvarade sig med samma argument som alltid tidigare: ”du vet ju mej, jag svamlar, lyssna inte på mej.”
Eftersom jag gett ut min historia till allmänheten att läsa ska jag självfallet vara förberedd på att alla inte gillar den och att folk även säger det till mej. Det är inget problem, sådan är jag som person också. Antingen gillar folk mej eller också inte. Det är helt okej.
Men att svamla på utan att ge en intelligent människa en chans att förstå tycker jag är svagt. Men kanske man är extra känslig när man lagt sig själv i blöt på det här sättet?
Från min tid på teatern har jag vant mej vid att höra både det ena och det andra om mina jobb, men inom teatern är det ju hela ensemblen, hela produktionen som recenseras (jo, enskilda skådisar och regissörer också för all del). Men i det här fallet är det jag, bara jag, som får ta eventuella smällar. Jag måste kunna ta det. Andra behöver inte bry sig. De kan häva ur sig vilket svammel som helst.
Som kuriosa kan jag berätta en liten historia om min far. Han bor i Sverige och hade läst in Arto Paasilinnas böcker på band. En recensent skällde ut hans sätt att läsa och kallade honom tråkig. Min far ringde upp recensenten och sade vad han tyckte. Med två ord: Haista v***u!
I rampljuset
Publicerad: 21/10 05:35
Veckan som gick var en annorlunda vecka. Min debutroman, ”NATTENS VÄKTARE” kom ut. Med den följde en viss mediaexponering.
Eftersom jag skrivit för en mycket bred publik och därför hoppas att boken ska sälja bra valde jag att göra vad jag kan för att folk skulle uppmärksamma boken.
Därför planerade jag följande: Päivi Storgård skulle intervjua mej och överkriminalkommissarie, nv riksdagsledamot Kari Tolvanen angående kriminaliteten i Helsingfors. Tolvanen skulle tala om polisens jobb och jag skulle prata om hur boken kom till.
Intervjun gjordes och kommer i sinom tid att komma upp på Söderströms hemsidor, Youtube och här på hbl.fi. Mycket intressant att höra saker och ting ur Tolvanens perspektiv. Den mannen vet allt om kriminalieten i stan. Han har sett allt och konstaterade lakoniskt att inget längre förvånar honom.
Utöver det gjorde FNB en intervju med mej i Kampens köpcentrum där jag fick åka rulltrappa upp och ner medan fotografen fotograferade. Sen åt vi lunch medan vi pratade. Avslappnat och bra.
Två tv-framträdanden blev det också. Det första i ”Min morgon”. Mitt livs första direktsändning. Det var skoj trots att jag nog inte är till min fördel kl.7.15 på morgonen. Dagen efter blev det inspelning av ”Tredje statsmakten.” Det var ännu roligare och Heidi Finnilä ska ha ett stort plus för hur hon skötte det hela.
ÅU tryckte FNB-intervjun och Borgåbladet var först ut med recension av boken. Den var lysande så det var en bra början.
Utöver det här hade jag en bokutgivningsfest som var rätt småskalig, men väldigt trevlig och varm till sin stämning. Förlaget sålde böcker.
Åtminstone en intervju till och två uppträdanden på Bokmässan ska det bli.
Det intressanta här är det att när jag berättade för folk i branschen att jag ska ha pressinfo och att mitt mål är att kunna leva på att skriva har folk tittat på mej med ett litet överlägset leende på läpparna och konstaterat att ”kiva att du skriver, men man lever inte på det här, bara så du vet.”
Jag har lite svårt att förstå en sådan attityd. Ska man böja sig genast utan att ens försöka? Bara för att konkurrensen är hård? Har Kjell Westö ensamrätt på att leva på sitt författande (bland finlandssvenska författare)? Va?
Jag tänker då fan inte krypa in på marknaden. Jag går in rak i ryggen och säger: Mitt mål är att bli Finlands mest sålda författare. Vad annat kan det vara? Att bli Finlands 29.e mest sålda författare? Varför det?
ps1. ”Som jag har uppfattat det har ”taxichauffören Lindgren”-karaktären varit rätt populär bland en bred publik. Så visst finns det mycket som talar för att Laustiola kan nå ut och bli en thrillerförfattare att räkna med om han fortsätter skriva.” – Ralf Sandell som bloggar på kulturen.fi
ps2. Jag finns nuförtiden även på Twitter, sök upp @benilaustiola
