Arkiv för ‘Kollektivtrafik’ kategorin

Hållplatser och lite till

Publicerad: 01/09 15:21

Jag har ingen aning om hur många buss- och spårvagnshållplatser det finns i stan. Men så mycket vet jag att de i stort sett har hållit sitt utseende under de senaste 40 åren. Ja, de har bytts ut och ersatts av modernare. På en del hållplatser finns det till och med digitala tavlor som visar när nästa buss kommer. Samma med spårvagnshållplatserna. Men de är fortfarande gröna. Spårvagnarna likaså. Bussarna är blåa, men det har de väl alltid varit. Men på många hållplatser är skylten uppe på taket likadan som tidigare. Linjernas nummer och ändhållplats är utmärkta på en vit skylt som skruvats fast i hållplatsskylten. De går ganska lätt att bända loss. Jag vet, för jag har prövat.

När jag under gymnasietiden tillbringade fredagskvällarna och nätterna på fester runt om i stan avslutades natten oftast med att man tog sista bussen in till stan. De flesta av oss hade ändå någon form av hemkomsttider. Eller så hade vi blivit utslängda. På den tiden var det ju svårt att hålla fest för kompisarna eftesom man ofta fick en massa stulet alternativt söndrat i sin lägenhet. Oftast berodde det på kompisarnas kompisars kompisar, som dykt upp oinbjudna. Men, när man då stod och väntade på bussen med ett stort gäng kom det sig att vi (minns inte exakt vem) klättrade upp och bände loss skylten från skylten så att säga. När bussen kom tråma man in skylten innanför jackan och väl hemma så lade jag stolt upp den på bokhyllan i mitt rum. Detta igen brukade resultera i att mor min följande dag torrt konstaterade: ”Jag ser att du har åkt buss igen.”

Om jag inte minns fel så hade jag fem sex stycken busshållplatsskyltar i min bokhylla. Undrar förresten varför jag inte har dom kvar längre?

Det enda man väl kan klaga på i dagsläget är att bussarna inte nödvändigtvis kommer när de ska. Finns väl för få förare. Precis som i taxibranschen. För att inte tala om konduktörsbristen på VR. Men det tar vi inte nu.

Från en sak till annan. Minns ni när spårvagnarna bara hade en vagn och det längst bak fanns en upphöjd plats med en disk av något slag. En slags liten koppi. Där satt det alltid en tjock tant som tog betalt. Såna finns inte mera. Förutom i lokala bussarna i Jekaterinburg i Ryssland. Men det har jag redan berättat.

Några ord om fri konkurrens

Publicerad: 01/03 06:00

Ett populärt samtalsämne i taxin, isynnerhet på veckoslutsnätterna när kunden har köat en eller i värsta fall ett par timmar på sin taxi, är det här med fri konkurrens. Om man köat länge på natten har jag full förståelse för att man är sur och önskar fri konkurrens så att det skulle finnas fler bilar och kortare köer. Men om vi granskar problemet närmare, var hamnar vi då?

Nu är läget följande: Taxibilarna håller hög klass, de är bekväma, rena och fungerar. Man kan lita på att bilen håller ända fram. Chaufförerna har gått utbildningen och av företagarna krävs minst tio års erfarenhet. Priset är fast, man vet vad det kostar. Man kan lita på chaufförernas yrkesskicklighet, deras kundbetjäning samt deras pålitlighet. Som kund behöver man inte vara rädd för att bli rånad, misshandlad eller våldtagen av sin chaufför. Eftersom GPS-systemet gör det möjligt för taxicentralen att hela tiden ha koll på var alla bilar befinner sig (ifall det skulle visa sig nödvändigt) är säkerheten maximerad (för chaufförernas del även tack vare säkerhetskamerorna som finns i alla Helsingfors taxin). För all del, köerna på veckoslutsnätterna kan vara långa, även på morgnarna mellan 8 och 9, men alla andra tider på dygnet är det taxina som står och väntar. Då blir det ingen lön. Jag vågar nästan påstå att Finland är ett av de få länder i världen där man vågar sätta ett ensamt barn i taxin med en adresslapp i handen och veta att barnet tryggt kommer fram.

Så hur skulle det se ut om konkurrensen blev fri? Enklast får man svaret på den frågan genom att företa en studieresa till Stockholm. Men för de som inte ids åka till Stockholm lägger jag ut texten här: Det skulle snabbt bli ett grovt överutbud på taxin. Ingen skulle mera ha råd att köra Mercedes eller Volvo. Folk skulle få skurra omkring i gamla Toyotan från 80-talet, som i bästa fall även skulle hålla ända fram. Chaufförerna skulle garanterat röka inne i bilarna (vilket nu är förbjudet), deras yrkesskicklighet skulle knappast granskas särskilt väl. Tryggheten skulle försvinna, priserna skulle vara allt mellan himmel och jord.

Istället för de knappa 1400 bilarna som nu finns skulle det kanske finnas 5000 bilar i Helsingfors. Jo, köerna på helgerna skulle vara kortare, men vad ska dessa överlopps 4000 bilar göra alla andra tider på dygnet, alla andra dagar? Vardagsnätterna är redan nu ekonomiskt så dåliga att det finns nätter när man lika gärna skulle kunna bli hemma och sova.

Däremot kunde ju staden komma emot. Varför slutar metron gå kvart över elva? Enbart i Nordsjö bor det väl nästan 40 000 människor. Tänk om metron skulle köra dygnet runt?

Nå, månne inte här fanns tillräckligt med argument för varför konkurrensen inte ska vara fri och att det väl är helt okej att vi i Finland har det bäst fungerande taxisystemet i världen.

Var någonstans är vi nu?

RSSVar någonstans är vi nu?

Taxichaufför Lindgren – Alltid på någon sida av Tölöviken.

  • Om bloggaren

    Taxichaufför Lindgren, känd från månadsbilagan Volt, är tillbaka med egen blogg. "Var någonstans är vi nu?" Och det är inte Linkku som frågar.
  • Kalender

    mars 2024
    M T O T F L S
    « jan    
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • Etiketter

  • Kategorier