Taxichaufför Lindgren är tillbaka efter en välförtjänt semester! Han börjar med en Fact Finding Mission i östled.

Av någon outgrundlig anledning föredrog jag att tillbringa en knapp vecka av min semester i Ryssland. En onekligen intressant upplevelse. Jag vågar påstå att jag hör till dem som i jämförelse lider av förhållandevis lite fördomar. Alltså tyckte jag att det blir skoj att åka. Dessutom har jag varit i Ryssland förut, i Rostov närmare bestämt. Men det var längesen. Vis av erfarenheterna därifrån räknade jag inte med att stöta på särskilt många som kunde engelska. Alltså såg jag till att själv kunna tolka ryska alfabetet. Bra så långt. Ändå var deras engelska kunskaper om möjligt ännu sämre än väntat. Att inte ens ungdomarna förstod något förvånade mej. Två olika hotellreceptioner i två olika städer. Engelskan i hotellreceptionerna ytterst bristfällig. De flesta kunde inget alls. De bistra männen som vaktade hissarna i hotellen talade inte alls. De såg bara bistra ut. Att åka metro i Moskva är helt okej, förutsatt att man kan tyda ryska. I annat fall kan det vara rätt jobbigt. Tanterna i biljettluckorna talar bara ryska. Gärna ovänligt dessutom. På Aeroflots flight från Moskva till Helsingfors då? Där kan väl flygvärdinnorna engelska? Njet. Inte heller gick det att få annat än ryska tidningar på nämnda flyg.

I Jekaterinburg satt jag i misstag på biljettkontrolltantens plats i bussen. Den var inte märkt på något sätt. När jag försökte betala för min biljett ville hon inte ha mina pengar utan pekade och viftade. Jag fick inte betala för att jag satt på hennes plats. Hon trodde väl att jag jävlades. Nå, sen somnade busschauffören vid ratten och körde in i ett träd. Tur att trädet var murket och gick av på mitten. Klarade mej undan med nackont.

Den urbana legenden som säger att finnarna är invända, purkna, ovänliga, associala och aldrig ler hoppas jag slippa höra i fortsättningen. Till alla de som säger så, säger jag: åk till Ryssland. Där ingår inte ordet vänlighet i vokabulären. Det var inte många gånger jag och min kompis Janne fick höra någon säga ”Pashalsta”, alltså var så god. En annan intressant detalj var att ingen tittar i ögonen i Ryssland. Folk tittar ner, eller helst åt ett helt annat håll när de kommer emot på gatan. Jag kanske ser farlig ut, men det gör inte Janne.

Har på känn att bemötandet skulle vara helt annorlunda om man behärskade ryska. Det stod helt klart att turister inte var populära. Jag hann bli 40 år innan jag nekades inträde till en nattklubb på grund av mitt utseende. Som i det här fallet bara inte föll dörrvakten i smaken. Konstigt.

Nånting gott då? Visst, ölen och cigerretterna är billiga. Och metron. En biljett kostade cirka 70 cent. Överkomligt. Metrostationerna i Moskva är för övrigt väldigt vackra. Dessutom är Moskva än överraskande grön stad och ren stad. Från vårt hotellfönster såg vi en park som var större en Central Park i New York. Och det var bara stans näststörsta park. Åker gärna en gång till dit, men inte ännu nästa vecka.