Inlägg taggade med ‘Gårdsbacka’

Stadsdel: Gårdsbacka

Publicerad: 28/12 06:04

Så har vi då det östra blocket. Östblocket. Heh. Om vi börjar med Gårdsbacka. Gårdsbacka hade länge rykte om sig att vara ett hemskt ställe. Nerlusat med alkisar och kriminella. I dagens läge är Gårdsbacka betydligt bättre och trevligare än sitt gamla rykte. Visst kan det förekomma endel oroligheter kring metrostationen och ostaren, men stora delar av Gårdsbacka är lugna. Höga höghus utplacerade med stort mellanrum från varandra så att alla har lite träd att titta på från sina balkonger.  En hel del invandrare bor där, men också barnfamiljer. Arkitekturen är ju inte så mycket att hänga i julgranen, men så är det i många förorter. Granne med Gårdsbacka västerut ligger Tranbacka. Det är egentligen bara några kvarter. Husen är här lägre, typ tre våningar och så finns det en idrottsplan. Tranbacka saknar all form av service. Men där är väldigt lugnt. Åtminstone på nätterna då jag kör igenom.

Mellan Tranbacka och Gårdsbacka ungefär lite norrut finns sedan Stensböle.

Gränsen mellan Stensböle och Gårdsbacka är lite luddig, precis som gränsen mellan Tranbacka och Stensböle. Det är inte alla gånger taxikunderna vet i vilken stadsdel de bor. Stensböle är kanske mest känt för sin avstjälpningsplats. Ett lätt ställe att bli av med en massa skrot. Har varit där flera gånger. En matbutik och en gata som sträcker sig i princip igenom hela stadsdelen mot Gårdsbacka. Husen är lite nyare, byggda på sent åttiotal eller tidigt nittiotal, tror jag. De är låga, typ tre våningar och verkar fräscha. Ett helt trivsamt område med mycket grönt runt omkring.

På andra sidan Gårdsbacka, österut, finns Ärvings inklämt. Det är en mardröm för mej som taxicahufför. Jag kan inte en enda adress i Ärvings. Jag har kanske kört igenom där fem sex gånger i mitt liv. Gatorna är små, krokiga, kurviga. En jävla labyrint. Men det är ett finare område. Mycket egnahemshus, radhus. Men dessa är sedan varvade med ett enormt höghuskomplex som är ingömt längst in på någon gata som jag inte kan namnet på. Rött tegel. Flera höghus. Stor parkeringsgård. Konstigt. Ett slumområde mitt i ett egnahemshusområde. På tal om slum. Efter Ärvings kommer Mellungsbacka. Ändstation för metron. Ändstation för livet. Arkitektoniskt tråkigt. En ostare, metrostation, busstation och taxistation, där inte en enda normalt funtad människa rör sig. Skulle inte komma på tanken att ställa mej vid Mellungsbacka stolpe. Men även här är de flesta höghusen byggda glest och det finns en hel del grönområden. Men roisigt, det är ordet. Inte är grannen på Vanda sidan, Västbacka (heter det så? Länsimäki på finska) något bättre. Ett litet område bestående av ungefär en gata som heter Mellungsby är sen igen betydligt finare. Radhus, parhus, egnahemshus, bara ett stenkast från metron.

Jag tycker att fler och fler stadsdelar och förorter har det gemensamt att de har risiga höghus nästan granne med radhusområden. Kanske det blir så när en stad växer hela tiden?

Var någonstans är vi nu?

RSSVar någonstans är vi nu?

Taxichaufför Lindgren – Alltid på någon sida av Tölöviken.

  • Om bloggaren

    Taxichaufför Lindgren, känd från månadsbilagan Volt, är tillbaka med egen blogg. "Var någonstans är vi nu?" Och det är inte Linkku som frågar.
  • Kalender

    mars 2024
    M T O T F L S
    « jan    
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • Etiketter

  • Kategorier